Vi har väl alla våra små smultronställen? Jag är vid mitt just nu, vitsippsdalen kallas det. Det ligger bara ett stenkast från ruddalen och på våren är marken helt täckt med vitsippor. När jag var liten och skulle rymma hemifrån så rymde jag alltid hit. När jag behövde lugn och ro för att plugga, då gick jag hit. Just nu går jag här bland blöta löv och knarrande trädstammar och bara suger åt mig så mycket positiv energi jag kan. Lizzie går lös kring mina fötter och sniffar och tar in intryck. Just nu känns det riktigt gott. Jag tror allt att min trasiga själ sakta men säkert börjar lappa ihop sig själv.